20090421 kl. 14.25

Jag var på jobbet, du ringde. Hade stannat för att rasta hundarna innan ni skulle anlända till kenneln i Hällnäs. Fick avbryta samtalet för det var mycket att göra. Gjorde klart mina sysslor, slutade för dagen, åkte hem. La fram fisk som skulle få tina lite innan middan medan jag skulle ut på promenad i det strålande, varma vädret. Jag hade mina gröna shorts, ett beiget linne o gympadojjorna på fötterna o skulle precis promenera iväg när telefonen ringde,  de var min söta syster i andra änden.
Hon berättade att mamma krockat med ett tåg o att hon inte visste mer just då, hon o pappa var påväg mot lassa med poliseskort. Hon bad mig titta in på västerbottenskurirens hemsida där de stod om vad som hänt.
Sätter mig vid datorn och det första jag ser är mamma och pappas silvergrå v70 framför ett lok. Bilen va förvriden men såg ändå relativt intakt ut från de håll bilden va tagen. Detta var inrapporterat kl 14.53.
Jag tänkte i mitt stilla sinne "vilken tur hon tog volvon o inte gamm'saaben för nu har hon ju större chans att överleva".
Enligt läkarna hade hon dött direkt.
Jag kommer ihåg allt med denna dag, precis varenda liten detalj...tänker inte skriva ner allt (igen).

Den 21 april kommer alltid vara en sorgens dag för mig, en dag jag alltid kommer minnas. Dagen då min älskade mamma och blivande mormor gick bort. Orättvist, overkligt, oerhört smärtsamt...fortfarande.

Du fattas mig - Jag älskar dig